Himlarnas hemligheter

Chapter 41: Himlarnas hemligheter

1 Härefter såg jag himlarnes och paradisets hemligheter, allt efter dess afdelningar; och äfven menskliga gerningarnes hemligheter, såsom de väga dem där i vågskålar.
2 Jag såg de utvaldas boningar och de heligas hemvist, och der sågo mina ögon alla de syndare, hvilka förnekade herrlighetens Herre, och hvilka de utdrefvo derifrån och släpade bort, såsom de stodo der, och intet straff utgick emot dem från Andarnes Herre.
3 Der sågo äfven mina ögon blixtens och åskans hemligheter och vindarnes hemligheter, huru de äro fördelta såsom de blåsa öfver jorden, daggens och molnens hemligheter. Der märkte jag det stället, hvarifrån de utgingo och blefvo mättade med jordens stoft.
4 Der såg jag skogarnes samlingsställen, utanför hvilket vindarne åtskildes, haglets sam lingsställe, snöns samlingsställe, molnens samlingsställe och sjelfva det moln, hvilket fortfor öfver jorden före verldens skapelse.
5 Jag såg äfven månans tillhåll, hvarifrån månarne kommo, hvarthän de framgingo, deras herrliga återgång, och huru den ena blef mer lysande än den andra. Jag gaf akt på deras präktiga tilltagande, deras oföränderliga tilltagande, deras afsöndrande och oförminskade tilltagande, deras ömsesidiga trohet vid en obrottslig ed;
6 deras framskridande före solen och deras benägenhet för den väg, som blifvit bestämd för dem, med lydnad för andarnes Herres befallning. Väldigt är hans namn från evighet till evighet.
7 Härefter märkte jag, att månans både dolda och uppenbara väg, likasåväl som dess vägs framgång, fulländades derstädes genom dag och genom natt, under det alla med hvarandra sågo emot Andarnes Herre, prisande och lofvande utan uppehåll, emedan lof för dem är hvila,
8 ty i den lysande solen är der en beständig öfvergång till välsignande och till förbannelse. Loppet af månans väg till de rättfärdige är ljuset, men till syndare är det mörker, i Andarnes Herres namn, som skapade en skillnad imellan ljus och mörker, och åtskiljande menniskornas andar förstärkte de rättfärdigas andar, i sin egen rättfärdighets namn.
9 Och ängelen hindrar icke detta, ej heller är han begåfvad med makt att hindra det, ty domaren ser dem alla och dömer dem alla i sin närvaro.
Previous ChapterNext Chapter